Daggkåpa, Alchemilla vulgaris L. – familjen rosväxter, Rosaceae
Bladen är daggkåpans huvudorgan och de bildar små skålar som det på morgonen ligger glänsande silverdroppar i. Alkemisterna samlade detta ”himmelska vatten” för att använda i sitt arbete och därför har den fått namnet Alchemilla.
Bladen avsöndrar på morgonen en bladsaft ur små körtlar ut med kanterna – det påminner om hur blommor avsöndrar nektar. Denna bladsaft blandar sig med luftens fukt och jordens vatten och bildar droppen på bladet.
Blommorna är gröna med ett guldartat skimmer och med en härlig honungsdoft. Men det bladartade tar överhand, det finns inga kronblad utan bara foderblad.
Det bladartade smälter så att säga samman med det blomartade, dvs den rytmiska processen, som representeras av bladen, går ända in i blommorna – ämnesomsättningspolen. Frauenmantel heter den på tyska, som betyder kvinnokappa. Den rytmiserar organen i buken, även livmodern.
Daggkåpan är sammandragande och även urindrivande och blodrenande och verkar allmänt livgivande.
Dess verkan liknar mycket arnikans och kan användas som den även vid utvärtes skador, såsom svullnader och blodutgjutningar.
Man torkar växten och bereder te av den, som sedan kan användas invärtes och utvärtes.
Märta Arman
ur FALK-bladet nr 2, 1982