Gurkört, Borago officinalis L. – familjen strävbladiga växter Boraginaceae
Gurkörtens ursprung är Syd- och Mellaneuropa. Här i Sverige odlar vi den i kryddträdgården. Den är ettårig, växer snabbt upp från frö, blad och stänglar har borst och med underbara stjärnformade blå blommor. Hela växten luktar och smakar gurka, därav dess namn.
Bina älskar blommorna, som prunkar ymnigt från slutet av juni till frosten kommer. Myrorna lär bära bort dem när de vissnar, vilket gör att växten sprids. Gurkörten innehåller mycket kalium, slemämnen, garvämnen och eterisk olja.
Gurkörten, boragon, verkar inhöljande, inflammationslindrande, formkraftstärkande och man använder den vid inflammationer i slemhinnor och vener, speciellt vid fara för trombos. Används då som omslag på benen vid åderbråck.
Man har upptäckt att boragon innehåller mycket GLA, gammalinolensyra, som behövs för att kroppen ska kunna bilda prostaglandiner, hormonliknande ämnen som är viktiga för vår hälsa. GLA används för att förhindra kärlkramp och motverkar bildandet av blodproppar, sänker blodtrycket och kolesterolvärdena, ökar immunförsvaret och motverkar bl a allergier.
I folkmedicinen räknades gurkörten till en av de fyra hjärtstärkande örterna, speciellt mot nervösa hjärtbesvär.
Man kan krydda ett örtte med dessa vackra blommor och lägga dem i sallader och kylda drycker.
Det finns olika preparat med borago, både för invärtes och utvärtes bruk. Borago comp finns som injektion och som globuli för invärtes bruk. Utvärtes finns Borago/Gurkörts-olja eller salva till insmörjning bl a av benen vid åderbråck. Gurkörtsolja ingår också i några av Weledas hud-vårdsprodukter.
Märta Arman
ur FALK-bladet nr 4, 1996